tisdag 27 januari 2009

Ja vad säger man?

Idag gick jag fram och bad två ynglingar om biljett.

"Kan du vänta lite? Vår polare har just dött"

söndag 25 januari 2009

Kielbaska?

TL: "Kolla efter, va hettere, spår... I spåret... ... [paus] ... RÄLSBROTT, heter det! Kolla efter rälsbrott."

lördag 24 januari 2009

Full men lugn

Det sammanfattar den gångna lördagsnatten ganska bra. Med undantag av raketskjutning (är det inte slut snart, eller är det påsksmällarna det är dags för?) vid Hötorget och en förare som blev spottad på vid Tallkrogen tidigare på kvällen så var det lugnt och flöt på relativt bra. Lite småtjaffs här och där i form av hålla dörrar och dra i nödbroms och ett fåtal slagsmål. Folk var kalasfulla hela kvällen, och de var många. Efter två var det knökfullt vid Hötorget och Medborgarplatsen och det tycktes aldrig ta slut. Men de var vid gott humör, trafikanterna, och det gör faktiskt stor skillnad. Alkohol har ju ofta den verkan; vid ett bra och stabilt sinnelag så fungerar det väl som en stämningshöjare, men vid grinighet och stress tvärt om. Kanske har månadens fattigdom avhjälpts med januarilönen med en galopperande glädje som följd?

Till och med vakterna var förvånade med tanke på fredagens stök. Nåvål, man får vara nöjd och glad när det fungerar. Kvällens underhållning stod snubben vid Odenplan för; trots fyra tappra försök så lyckades han inte pricka rulltrappan utan dängde gång på gång in i sidan av maskineriet. Till slut tittade han lite uppgivet mot föraren som stod och roat iaktog, och valde att släpa sig upp för de manuella trapporna, bra val där.

tisdag 20 januari 2009

MTR-sång



Kolla även in den intressanta pr-filmen på MTR:s svenska hemsida.

Grattis MTR!

I skrivande stund blev det klart att MTR tar över efter Veolia i tunnelbanan. Presskonferens hålls just nu så några detaljer dröjer en stund till, lika så hur anbudet ser ut och vad MTR har för planer. Veolia Transports utspel under morgonen där VD:n berättade att man var beredd att dra sig ur Israel-projektet ifall det bryter mot mänskliga rättigheter eller FN:s råd och beslut hjälpte alltså inte, om det har haft någon betydelse alls. Vågar vi hoppas på att alla anställda erbjuds kung fu-kurs nu?

Uppdatering:

torsdag 15 januari 2009

Konsten att blunda men ändå hitta hem

Ingemar Ziegler dök under morgonen upp i lokalnyheterna på TV 4 appropå Veolia Transports inblandning i järnvägsbyggandet för israelisk räkning på ockuperad palestinsk mark. Veolia har den senaste tiden lyfts fram som så kallad "favorittippad" i upphandlingen och vem det i slutändan blir får vi se nästa vecka.

Men, alltså, Ingemar Ziegler. I programmet säger han att delvis så är det här med Israel något som har dykt upp senaste året och att det inte är "samma företag" som står bakom.

Först och främst om hurvida detta är något nytt. Nej, det kan man inte direkt säga att det är. Veolia har i tre branscher, transport, avfall och vatten, varit aktiva i Israel sen 1993. Det är förvisso ingen sensation då Frankrike länge haft samarbete med Israel genom näringslivet. Att Veolia är det första valet när Israel vill bygga ut infrastruktur på ockuperad mark är dock ingen överraskning om man sätter sig in lite i hur aktivt Veolia är i området. Är man intresserad av att läsa alla detaljer så finns det drösvis med artiklar hos Site Officiel de la Chambre de Commerce France Israël. Att göra efterforskning i det företag man handlar med om man företräder stat och kommun känns väl kanske som det mest grundläggande. Annat intressant Veolia har varit inblandade i internationellt är allt från mutbrott inklusive mordhot (Menaces sur un homme qui parle trop, Liberation) och förfalskningar av vattenkvalitétsrapporter (Bidder's links to corruption claims, The Sydney Morning Herald). För att inte tala om det som även vi i Stockholm har fått erfara; längre tjänster på tåg och utnyttjande av övertid för att kunna bemanna alla tåg, gärna med hjälp av deltidare på bekostnad av heltidstjänster, det är inget nytt utan något man fick känna på även i Storbrittanien (Rail strike brings victory, The Guardian).

Alla stora internationella företag har mörka fläckar, kan man säkert då tycka. Men faktum är att Ingemar Ziegler ljuger rätt ut då han säger att detta inte är något man känner till, samtidigt som han ogenerat ljuger vidare om att det inte är samma företag. Jag undrar vad Veolia tycker om att han fullständigt ignorerar den verksamhet som Veolia själva stolt visar upp på hemsida, för anställda och i media? Vilka områden Veolia är aktiva inom och hur stort företaget är hymlas det inte om (To be a benchmark and tackle the challenges of the future - Veolia Environnement), så jag förstår inte varför Ingemar påstår motsatsen.

Nej, rätt ska vara rätt, och det är det som är tanken bakom detta inlägg. Sen om man vill satsa på Veolia trots vetskapen om allt detta ställer jag mig frågande till. I de kåta marknadsliberalernas land får man räkna med att pengar stoppas i madrasser och pistoler göms bakom element, men man kan och måste som företrädare för organisationer som SL ställa krav på att sådant här motarbetas. Nu får jag säkert skit för det här ovanligt politiska inlägget, illojal som jag tycks vara, men tro det eller ej så har många av oss medarbetare faktiskt moral och ideal och står för våra värderingar. Det är mer än vad man kan säga om personer som ogenerat står och ljuger i TV för sina egna, i yttersta längden, lönebetalare.

Men han är å andra sidan inte ensam om att offentligt både ljuga och prata i nattmössan.

onsdag 14 januari 2009

Såpan "Uniformen" fortsätter...

SvD tar idag upp årets snackis som vi antingen hatar eller älskar. Att knapparna faller av har vi ju redan fått lära oss, och vi som har fått tillfälle att klämma och slita i den har bevittnat. Undertecknad själv fick syn på en och annan kollega i veckan och slogs av att vinterjackan ser fullkomligt förjävlig ut live, faktiskt ännu värre än befarat efter bilderna. Lite uteliggarstil med dassblågrå färg och passform obefintlig, reflexen på ryggen kompletterar stilen genom att ge intryck av att bäraren har legat och sovit lite på en bit silvertejp som fastnat. Stilpoäng noll. Men att trafikanterna ska missta föraren för att vara glassförsäljare vet jag inte, fast å andra sidan tror ju folk att det inte jobbar någon överhuvudtaget i trafiken utan att fordonen körs medelst den stressade kundens tankekraft. Om inte annat får vi göra en slant av det och börja bära med oss kylväska och dryga ut semesterkassan.

måndag 12 januari 2009

Romantik på arbetsplatsen

Jag har evenemangståget och har viserat klart ena vagnen och bytt till den andra. Kollar kort och stämplar remsor, kommer fram till en ung man.

Dallerberg: Hej.
Ung man: *glo*
D: Biljetten, tack
UM: Men vafan, IGEN??
D: Vadå igen?
UM: Jamen jag var i andra vagnen just!!!
D: Jaha..
UM: *sliter upp kortet* Så!
D: Tack..
UM: Jävla fitta.

Jag borde kanske ha sagt något. Kanske ifrågasatt hans påstående, undrat varför han tycker jag är en jävla fitta. Men jag går istället vidare och låtsas att jag inget hört. Och mördar honom våldsamt i fantasins underbara värld.

lördag 10 januari 2009

Isig vind i trafikantsinne

Julen, nyåret, klämdagarna, loven och semestrarna är nu över och patienterna trafikanterna återgår till sitt "normala" beteende. Otrevliga, stressade, sura och arga. På vardagarna är rutinen tillbaka, panikartat lämmeltåg till jobbet sen nervöst sammanbrott på vägen hem. Helgerna återfår sitt vanliga schema; sega sig fram förvirrat i slowmotion för att shoppa, sen stressa som en tok, klämma påsar i dörrarna och svära åt föraren, förfest klockan 18, ut på stan och kröka klockan 21, spy i tåget och pissa på plattformen på hemvägen klockan 3. Ungarna har tröttnat på snön efter familjeresorna till Sälen och återgått till att kasta sten. Allt är i sin ordning alltså. Nu är det bara ungefär sex långa månader kvar till sommarsemestrarna.

fredag 9 januari 2009

Jobbet i siffror

Det känns så fint när man ser säkerhetsmålen för 2009 i siffror, svart på vitt. Det är så exakt, så oavrundat; "Varför skriver vi inte 120 hot mot spx? Ääääh, vi får plats med en till!".
• Rökutveckling i tåg 12
• Kört mot stopp 22
• Klämd i dörr 68
• Stannat kort – öppnat dörrar 42
• Öppnat dörrar på fel sida 14
• PUT/person påkörd 14
• HOT –Spx 121
• HOT – Förare 31
• Våld – Spx 8
• Våld – Förare 13
• Ramlat i rulltrappa 112
• Ramlat på station, övrigt 94
• Ramlat ned på spåret (ej PUT) 22
• Obehörigt spårbeträdande 793
Nollvision, vad är det bra för?

Ett annat mål är:
Minst 81 % av resenärer skall vara nöjda, 5 % missnöjda. [...]
Grammatik, vad är det bra för?

Do you have what we in Sweden call a skiftnyckel?

När jag häromdagen som civilist nyttjade tunnelbanan satt jag av någon anledning och glodde på displayen i tåget. Jag lade då märke till något jag inte har tänkt på förut, vilket kanske inte är så konstigt då man inte ser denna display från hytten (förutom en suddig spegelbild i frontrutan, i bästa fall). Vid ett antal stationer saknas en punkt mellan den svenska och den "engelska" texten. Denna avsaknad av punkt, och vid behövliga ställen annat lämpligt skiljetecken, finns på flera platser i olika meddelanden men inte vid alla stationer, och i olika och skiljda meningar.

En annan sak är frasen "security information" när det informeras om att man inte ska röra dörrar som stängs. Hur mycket engelska har upphovsmannen läst egentligen? Security används när man vill betona att faran kommer från en tredje part eller utifrån. Till exempel när det handlar om ett rånöverfall eller inbrott. Safety används när man vill skydda sig fysiskt, socialt, ekonomiskt eller dylikt mot skada, olyckor eller fel.

För det tredje, varför ska trafikanterna bromsa tåget med "the emergency brakes"? Det heter emergency stop. Det här känns så banalt att jag inte ens orkar redogöra varför.

Alla dessa, och säkerligen fler som jag inte lagt märke till, tillsammas med tidigare nämnda fel och problem gör att uttropen och texten bara känns så oändligt mycket mer patetiska och jag uppriktigt sagt skäms. Det ser ut som en 14-åring har suttit och plitat ihop en uppgift för ett skolarbete. Jag vill ta fram den röda pennan och sätta mig ner och rätta alla slarvfel av ren frustration över att den eller de chefer som har godkänt och släppt igenom detta har bra mycket mer betalt än vad jag har och förmodligen en helt annan utbildning men ändå inte kan enkel engelska och har ett ordförråd som ett barn i yngre tonåren. Det hjälper knappast varken SL eller trafikutövaren i sin roll som en säkerhetstänkande auktoritet som arbetar för ett gott kundbemötande.

måndag 5 januari 2009

Menlösa natten

Magsjukan slår till och deltidsslynan rycker troget in och räddar natten som den lojala medarbetaren hon är. Eller, tja, räddar och räddar. Det hade knappast märkts om nattrafiken ställdes in. En i stort sett öde natt, med endast några utspridda snorungar som halkat och vinglat runt. Den enda tillstymmelse till action var insikten att istappar växer till sig fortare än vad man tror. Ka-kras-klonk vid varje passage mellan Fridhemsplan och Thorildsplan höll en vaken under halvtimmestrafiken. De tre femtonåriga flickebarnen som övade poledancing bakom ryggen var endast bekymmersamt. Uttråkade vakter fingrade förstrött på nödstoppade rulltrappor eller försökte ragga på tonåringar. Vad TLC roade sig med denna meningslösa del av trafikdygnet vågar en inte ens spekulera i.
 
Besökare Idag: Totalt antal besökare: