tisdag 1 juli 2008

Busstrejk

Jag gillar när det är strejk. Det ska jag erkänna direkt. Den här gången deltar jag inte i strejken själv, men jag har passat på att peppa samtliga bussförare som gått förbi min spärr under dagen och sagt GO GO GO. Samtliga har gått ifrån mig med lite mer raka ryggar än vad de hade när de kommer.
Visst är det hemskt att en strejk drabbar så många "oskyldiga" men skulle det inte vara mycket värre om många oskyldiga får sätta livet till för att föraren är för trött eller ouppmärksam efter att ha jobbat alldeles för länge utan rast?
De villkoren jobbar vi också under, även om vi spärrisar i varje fall kan stänga och gå på toa när vi vill. Därmed slipper vi en massa obehagliga sjukdomar som man ådrar sig om man måste sitta och hålla sig länge länge. Eller stå som konduktörer gör. Det slipper dock inte tåg och spårvagnsförare. Och frågan är om det är värt de där extra pengarna...

Kollektivtrafiken är en grundbult i ett öppet samhälle. Den hjälper människor att tranportera sig över långa sträckor. Det är miljövänligt, tidseffektivt och faktiskt också väldigt trevligt. Ett modernt samhälle blir helt enkelt inte lika modernt utan en bra kollektivtrafik.

Vårt arbete är hur viktigt som helst. Utan oss stannar hela Sverige. Vi jobbar och sliter, dag ut och dag in. Ibland får vi beröm av trafikanter, men oftare får vi utstå andras frustration och ilska, då den där lilla turen hem eller till jobbet kanske är enda stunden på dagen för många att slappna av och släppa masken.. tillåta sig själva att vara trötta och irriterade.

Vi stämplar biljetter för glatta livet, stressar för att kunna hålla avgångstider då vi vet att många ska vidare från tunnelbanan. Vi informerar om resvägar, berättar om närområdena, kollar att tåg och stationer är fräscha och vi felanmäler hissar, rulltrappor och ser till att man fixar trasiga tåg och annat. Vi är kvasiterapeuter som får ta del av mångas livsöden. Julaftonen kan delas med försenade barnfamiljer eller med ensamma äldre som ska åka ut till som makes grav.

Vi som jobbar i tunnelbanan har tur att ha någorlunda höga löner. Däremot så är det mycket även hos oss som är sämre än för dem som har kontorsjobb. Jag kan inte sätta mig och ta en kopp kaffe på eftermiddagen eller förmiddagen. Jag har nämligen inga sådana raster. Behöver jag gå på toa- så får jag stå ut med att folk troligen kommer att banka på glasrutan och hojta efter mig. Det är stressigt, det är ensamarbete, det är mycket frustration och aggressiva känslor i omlopp, vi jobbar längre utan rast än vad man skulle behöva göra. Det är tåg som är försenade. Människor som är på fel plats, barn som tappat bort sina föräldrar. Hos oss samlas utslagna, fulla tonåringar, hormonstinna tonårskids, narkomaner.. psykiskt sjuka. Ja alla varianter som kan tänkas. Vill du chockera någon, välj inte en kollektivtrafikarbetare.

Och med tanke på det - så tycker jag fan att vi alla ska ta och göra precis allt vi kan för att hjälpa våra bussförarkollegor att lyckas med strejken. För om de lyckas så kommer vi också att kunna flytta fram våra positioner. Jag gillar mitt jobb, men jag gillar det bättre när jag är utsövd och inte behöver jobba för långa pass. Tämligen enkelt.

Jag tänker gå och bjuda dem på kaffe nån dag. Nån som hänger på?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Åååh vad härligt att ha hittat en vettig blogg igen. Andas in den ljuvliga Connex/Veolia/SL doften från mitt nuvarade boende i utlandet. Men tro mig när jag säger det; jag saknar faktiskt livet som tutf ibland...

Anonym sa...

Det du skriver är helt rätt. Men jag fattar ändå inte hur det ska kunna hjälpa att jag får _gå_ i två timmar hem från jobbet medan bussarbetsgivarna åker merca och dessutom tjänar pengar på det här... Medan jag fortsätter skaffa fotblåsor så kommer "parterna" i förhandlingen att sitta med armarna i kors och sura mot varandra. Och jag får traska vidare... Jag kan betala 100 spänn mer för SL-kortet om det hjälper, men jag vill inte behöva gå från mitt arbete klockan 00.00 och vara hemma vid 02.00 i stället för 00.20 - och jag vill inte behöva ta smällen för något som jag uppenbarligen inte har minsta möjlighet att påverka. Den här konflikten drabbar tredje man på ett orimligt sätt, och ingen verkar ha intresse av att ordna upp den saken på ett bra tag...

Dallerberg sa...

Say what? På vilket sätt tjänar bussarbetsgivarna pengar på det här?

Anonym sa...

Yes. Men ibland krävs kollektiva uppoffringar för att saker ska bli bättre. Får busschaffisarna det bättre drar de med sig nån annan som i sin tur hjälper en tredje som hjälper en fjärde.

Här är det skitviktigt att man står på sig eftersom det handlar om annat än en strejk för högre lön. Men jag erkänner att jag är glad över att jag bor där jag kan ta mig med tub lätt.

TimK sa...

Bussarbetsgivarna slipper visserligen betala löner, men de slipper också håva in de pengar de skulle ha fått av SL för de turer som uteblir. Det är nog egentligen SL om någon som tjänar pengar på det här.

Dallerberg sa...

Måste de inte betala böter till SL för varje inställd buss? Eller gäller inte det vid strejk?

TimK sa...

Jag hoppas vid gud att de inte får ett endaste öre för de turer som inte går. Men jag tror inte att de både förlorar de intäkter som skulle blivit av de turerna OCH måste betala böter -- alltså att de går back, det tror jag inte.

Anonym sa...

Vadå kollektiv uppoffring? Jag kan göra en individuell uppoffring och betala mer. För min del får förare ha schysst ramtid och allt det där. Men vad jag tycker om saken spelar ju ingen roll. Ändå spelar det tydligen roll att jag ska straffas? Sånt här måste gå att lösa genom olika typer av ekonomiska grejer så att det verkligen är de som har makten att ändra något som också hamnar under press. Det hjälper ju inte någon att jag får skavsår och förlorad arbetsinkomst!

Anonym sa...

Ja, vad tänker du på för "ekonomiska grejer"?? Poängen är ju att det är ju exakt det en strejk är.
Bussförarna visar att de inte accepterar sämre villkor. Det drabbar dem som brukar utnyttja kollektivtrafiken. Och jo, faktum är att just ditt skavsår och din förlorade arbetsinkomst hjälper. Den gör dig förbannad och den ilskan kan absolut hjälpa arbetsköparna på traven när det gäller att gå bussförarna till mötes. Det är ju knappast någon lyxtillvaro de snackar om.

Skulle du låta bli att åka buss om förarna får det sämre? Nej knappast va? och att snacka om att man gärna betalar mera, hjälper det verkligen tror du?

 
Besökare Idag: Totalt antal besökare: