- Gubben på Nockebybanan som alltid är jättenoga med att visa upp sitt kort rättvänt och på perfekt avstånd trots att han vet att jag vet att han har det.
- Den andre gubben på Nockebybanan som alltid säger "Näähä, jag VILL INTE!" och tycker det är lika roligt varje gång.
- Mulattgrabben vid Valla Torg som alltid är så otroligt kreativ och rolig i sina plankningsförsök att jag låter honom åka.
- Mannen som åker Årstaberg-Liljeholmen som bara verkar kunna säga "Hur är läget!?" på svenska för när jag svarar "Bra, hur är det själv???" så ler han bara och nickar.
- Bratungen på Nockebybanan som ser så otroligt stereotypt brattig ut att jag blir full i skratt såfort han kommer ombord och jag klarar knappt av att visera honom.
- Fyllkärringen i Gröndal som "bara ska till liljeholmen och köpa remsa" varje gång hon åker och sedan betalar med en femhundring om man insisterar med förhoppningen att man inte ska ha växel. Jag har alltid växel.
Sen har jag ju såklart några jag tycker extra illa om också:
- Indiern som alltid klär av mig med blicken på det mest vidriga sätt och sen förväntar sig att han ska slippa visa biljett bara för att han åker ofta.
- Alla fulla, snusande, medelålders svennar.
3 kommentarer:
Fyllkärringen i Gröndal...thats my Gal.
På Lidingö hade vi en fyllkärring som alltid sa till konduktören att gå vidare, hon måste leta efter sitt kort i väskan. Naturligtvis står man ju kvar i det läget och tvingar henne att uppbringa färdbevis eller betala.
En kväll gjorde min konduktör så med henne (jag körde nämligen) och slängde av henne i Centralvägen, men så kom hon (konduktören) sedan på att efterföljande tåg konduktörerades av någon som över huvud taget inte klarade av jobbiga trafikanter och skulle låta henne åka till Brevik i alla fall.
hehe, i Aspudden finns det en tant som alltid säger "men jag visade ju kortet för dig tidigare!", sekunden efter drar hon alltid fram ett giltigt kort och visar så jag släpper in henne.
Skicka en kommentar