Brustna hjärtan och krossade flaskor

Nej, det blev ingen kulturdag för undertecknad. Hon jobbar hela helgen och prioriterade sömn och feministisk litterär salong framför att vistas extra tid i arbetsplatssammanhang en jobbhelg.

Löningslördag. Och den började som sig bör. En person rapporterades ha ramlat ner på spåret i Svedmyra, och trafiken stoppades och strömmen drogs. Trafikbefäl kunde dock snabbt konstatera att han inte var livshotande skadad, han hade slagit i näsan och brutit den. Rälen visar ingen nåd. En stund senare var det spårspring igen, den här gången skulle en person vara ute och dilla mellan Hässelby gård och Johannelund och sträckan avsynades, och ganska snart konstaterade en 19 att personen i fråga precis klättrade upp på plattformen i Johannelund och således var den händelsen överspelad.

Två tåg fick invändigt klotter, 34:an blev värst drabbad med vått klotter på västra sidan. Efter att ha stängt av V2:an kämpade han tappert genom stan en lördagkväll med 2 av 3 vagnar i bruk. Det var ganska ohållbart och ganska snart bestämde man sig för att låta tåget gå i transport från Gullmarsplan och in i Högdalsdepån för tågbyte. Men det var inte det enda tåget som saknades, tur 42 fick ställas upp på bryggan på grund av personalbrist, vilket gjorde att det blev väldigt mycket folk för bloggaren att ta hand om, eftersom hon hade efterföljande tur. Inte nog med den vanliga löningshelgsbelastningen, det var även evenemang vid Globen. Där fylls två vagnar till bredden, och vid Slussen, T-centralen och Hötorget skulle lika många till åka med, och de flesta självklart kalasfulla redan elva på kvällen. Trångt blev det, och sent blev tåget. Även tur 99 fick stå över ett kast och parkera på mellanspåret en stund på natten.

Som om inte det vore nog så tyckte någon kollega som var på hemgång från Högdalen och åkte sluthytt att föraren inte hade det kämpigt nog, utan roade sig med att ställa om stolen och krydda med att sätta AC:n på kyla, en novemberkväll. Tack för den, ät bajs och dö, osolidariska jävel.

Söderut var inte heller särskilt flytande. En hel fritidsgård i V1 och en halv högstadieklass i V3 bjöd på ”HUÄÄÄÄÄÄÖÖÖÖA! UÄÄÄÄÖÖÖAAAH!”, Date-stank toppat med alkoläsk och ett jävla spring och skrikandes. De flesta klev av i Stora mossen (stackars jävlar som bor granne med den hemmafesten), och tystnaden som följde var av episka mått.

Slagsmål hör självklart lördagkvällarna till, och en löningshelg med exponenten 10. Tur 35 ropade om storslagsmål i tåget, dessbättre klev dessa av självmant, och bara en liten stund senare var det slagsmål både på plattform och spår i Kärrtorp.

Såna kvällar är man tacksam för alla poliser och vakter som man kan få cirkulerandes i tunnelbanan, dessvärre innebär såna kvällar att resurserna inte räcker till och alla är upptagna på andra håll. I Björkhagen letade man efter rånare, och de poliser som senare sågs promenera lite avslappnat i systemet gjorde detta i ungefär 2 minuter innan de fick larm och fick fara iväg med en jäkla fart. Ingen tid för poliskontroller och förebyggande mingel med andra ord. En 18 fick vänta i nästan en kvart på väckning av sovande, lyckligtvis hade patrullen bil, annars hade det väl blivit 2 timmar istället.

Tur 20 rapporterade att vindrutetorkaren hade stannat mitt i synfältet, och motorn fortsatte gå, men torkaren stod stilla. Med äckligt novemberregn och mörker var det inte helt optimalt. TLC tyckte att föraren skulle prova fälla säkringen, men efter lite letande efter vilken säkring det gäller så ångrade man sig; det är nämligen samma säkring till vindrutetorkaren som till höger frontljus. Ingen vindrutetorkare, eller ingen vindrutetorkare och dessutom halvt strålkastarljust alltså. Jättebra konstruerat. Föraren ombads försöka peta torkaren ur vägen vid ändstation istället. Och eftersom vagnarna skulle kopplas isär och den trasiga gå in i hallen nästa varv så var det inte hela världen.

Därefter var det dags för spöktimmen. Spöktimmen i tunnelbanan råder ungefär mellan 00:30 och 01:30. Det är då de flesta har tagit sig till sina fester, klubbar och krogar och det lugnar ner sig betydligt i tunnelbanan. Man lutar sig tillbaka, slappnar av och inväntar på hemgångsgänget.

Och det blev sedan inte mindre stökigt än tidigare på kvällen. Tur 94 blev utsatt för trackasserier i form av någon som lekte med nödtalsenheten hela vägen genom stan, och konstaterade trött att de inte ger upp. Mer spårspring, i Skarpnäck framför tur 90. Och vid Skanstull skulle två gäng med ungefär 15 personer i varje slåss och bråka. Lyckligtvis var det poliser på plats som delade på gängen och skuffade in det ena i södergående tåg, och det andra i norrgående. Efter lite stök, bök och rabalder kunde man ta sig upp för backen mot Gullmarsplan. Under tiden har då gänget som åker med tåget börjat bråka inbördes och väl vid Gullmarsplan bryter det oundvikliga slagsmålet ut. Vakter skickas ner att dra ut de testoseronstinna och alkoholtankade killarna.

Så tog vi oss igenom ännu en löningslördag. Med nödbromshandtag, nödöppnade dörrar, oräkneliga slagsmål och spårspringare, folk som pissar i trappor, på plattformar och i biljetthallar. Antalet bråkande par var många, och antalet gråtande blonda fjortistjejer sittandes i trappor snittade väl på ungefär 3 stycken per station och antalet trötta kompisar det dubbla. Det mest deprimerade, och deprimerande, paret var nog ändå det i 15-16-årsåldern som åkte med från Hagsätra till Brommabryggan. Killen hade däckat totalt och snarkade, tjejen satt mittemot och såg helt förstörd ut och bara stirrade blankt på sin sovande pojkvän. Typbilden av en misslyckad, men vanlig, lördagkväll.

På vägen hem kliver man ur mellanhytten och ska knata hemåt, då en tjej står i ett dörrpar, stirrar rätt ut, tar sen ett stort steg framåt, börjar en piruett ut på plattformen, nyper tag i uniformsjackan men missar och faller pladask på rygg på plattformen, stirrandes rätt upp himlen. Jag tittar ner och funderar en liten, liten stund, men inser att jag faktiskt är uniformerad och gör en insats och drar upp henne från marken, hivar över henne och ansvaret till hennes knappt nyktrare respektive och knatar sen vidare hemåt.

Passa för övrigt på att kolla in det nya kaklet i Thorildsplan, det blir hejdundrandes snyggt. Passa som sagt på, för snart blir det säkerligen vandaliserat.