Semestrarna är slut och skolan har börjat. Och med det kommer spottloskorna, snusprillorna och läskburkarna mot tåget och skitungar på spåret som klottrar och jävlas. Trafikanterna håller tidtabellen med andra ord.
Vad som dock är ett regelbundet inslag året runt är terrormorsor och -farsor på stan. Idag kom en kvinna farandes från hissen med barnvagnen i högsta hugg. Dörrarna har precis gått igen. Hon kör barnvagnen rätt in i sidan på tåget, inte ens i en dörr, utan mellan två dörrpar. Ungen far framåt men räddas av något slags sele. Kärringen glor på mig med en blick som verkar mena: "Titta nu vad du gjorde, din dumma fan!". Som att det är mitt fel att ungen riskerar att få lika grava hjärnskador som sin mor.
Efter ett antal år med många lönehelgsnätter har jag utvecklat ett näst intill omänskligt tålamod. Men vissa saker vänjer man sig aldrig vid. Att vuxna människor tar risker och verkar ha glömt allt vad överlevnadsinstinkt heter får stå för dom, dom har ett val. Men små barn, och för den delen även djur, har mycket sällan kontroll över sin egen tillvaro, särskilt inte om dom sitter fastspända i en barnvagn eller i ett koppel. Man kan inte heller kräva att en fyraåring ska ha stenkoll på regler och risker i kollektivtrafiken. Och att använda barnvagnen som dörrstopp vet jag inte vad jag ska säga om.
Det har till exempel hänt alldeles för många gånger att personer har kommit springandes bärandes på en unge i armen, i luften, tagit sats och hivat in barnet mellan halvstängda dörrar. Man försöker parera men den tid det tar för en att reagera, trycka in öppnaknappen och för datorn att skicka öppnaimpuls till samtliga dörrar är tillräckligt lång tid för att ungen ska göra sig illa och börja skrika, om den inte gjorde det innan, och det blir ett jävla liv om misshandel och att det ska anmälas hit och dit. Nuförtiden har jag alltid ett finger på öppnaknappen om jag siktar stingsliga föräldrar, men tyvärr har man inte alltid koll på alla och ibland måste man gå en bit från hytten och stänga. Men å andra sidan är det ju inte heller mitt ansvar att se till att föräldrar är bra föräldrar.
Jag vet inte om det beror på att en del personer helt enkelt inte har insett att saker och ting tar mycket längre tid med en unge i släptåg, eller vad problemet är. Men något jävla fel är det i alla fall på en del människor. Majoriteten av vårdslösa föräldrar är män, men inte uteslutande, vad detta beror på spekulerar jag inte i här.
På vägen hem skymtade jag i HÖ den nya klimatanpassade vagnen som ska ersätta C20 när isarna smälter. Den har skrov, ratt och propeller.
