Urspårning är död?

Ja, som ni märkt så skriver jag ingenting längre och det beror endast på att jag är alldeles för nöjd med mitt jobb just nu. Kunderna är trevliga osv. Det kanske låter hemskt och vissa av er kanske ser mig som en förrädare nu men så är det.

Därför undrar jag om det är någon mer som skulle vilja skriva här? Jag kommer nog aldrig få till ett inlägg igen. Nu är det ju några som skriver sporadiskt ändå men jag skulle gärna vilja ha fler. Så kom igen, skicka ett mail

Nördfilmsdags

Kunder med både humor och lokalkännedom!

En äldre kvinna kommer fram till min lucka:

- Hej, T-centralen tack.

*Jag stämplar och räcker tillbaka hennes remsa.*

- Tack

*Kvinnan tar ett steg men hejdar sig.*

- Du, hur åker man till T-centralen förresten?

- Jo, du kliver på tåget som det står "Ropsten" på, och sedan väntar du tills du är framme!

- Jaså, säger du det! Höhöhö!

*Kvinnan skrockar gott för sig själv och vaggar iväg mot plattformen, jag sitter paff kvar och undrar vad som precis har hänt.*

Sikta mot stjärnorna - nå trätopparna.

Veckans bildtema: "Skyhöga mål"

Revolutionen som kom av sig, eller?

En besviken kund påpekade att tågen fortfarande var sena på morgonen, det som skulle bli bättre nu. Det har ju gått nästan hela 3 dagar. Och plattformsvärdarna verkar mest fungera som trädgårdstomtar, eller plattformstomtar, i sina fina, röda kepsar.

Å andra sidan är det ju media som har hypat hela MTR-grejen, att i måndags var timman slagen. Vi med lite mer erfarenhet väntar. Som vanligt.

Nu är timman slagen.

Sista Veolia-dagen avslutades med påmpa och ståt när en kille i Bredäng bestämde sig för att han inte ville leva längre, fast det fick han lov göra i alla fall.

Jag undrar faktiskt om det kommer att bli så mycket bättre med MTR. Jag fick ett brev där det stod att de skulle vinna "a great place to work"-priset och jag såg för min inre syn hur mina kollegor satt och skrattade minst lika högt som jag gjorde när de också läser sina brev. MTR lovar guld och gröna skogar, men vi som arbetar mitt i skiten vet att det mesta bara finns i deras egna fantasivärld. Tur att jag är ledig i två veckor nu så kanske de flesta bekymmren är lösta när jag börjar jobba igen.

Btw. Läs gärna vad VH och Lucknuckan har skrivit om mtr-övertagandet under tiden. (Typ hur man planerar att omvandla alla utomhusstationer till ishockeyarenor)

Dallerberg har PMS

Idag satt några ynglingar på Nockebybanan och stojade. De var ganska högljudda och jag gick fram och bad dem dämpa sig lite. De tystnade en stund men sen var de igång igen. Då gick jag fram till dem och gallskrek: "HALLÅ!??!?!??! KAN NI VARA TYSTA ELLER????" och skrämde nästan livet ur en tant som gick ombord just då.

De höll förvisso truten resten av resan men det känns som att jag kanske överreagerade lite.

Ungefär som när jag började gråta för att jag inte kunde hjälpa en söt liten norrländsk gubbe som hade åkt åt fel håll och missade sitt tåg från centralen. Då överreagerade jag nog litegrann också.

Klädstrul

Mindre än en månad kvar och inga MTR-kläder i sikte. Är tanken att man ska hinna byta om man fått fel också?

Jobbkommunikation

Insåg nyligen att man klarar sig ganska bra med blott fyra ord i sitt arbetsvokabulär som spärrexpeditör...

Hej

Tack

Varsågod

och slutligen det ord som möjligen kan leda till fler:

Nej.

Finns fler att fylla på listan med??

Hjärndött

Ibland blir jag orolig för mänskligheten. Framförallt när sånt här blir nyheter. Allvarligt talat, är vi så sinnesslöa i det här landet att vi inte kan se oss för innan vi kliver ut i tomma intet? Jag ser liknande fenomen på Tvärbanan dagligen, någon ska gå av och ställer sig vid ett dörrpar, när tåget stannar och öppnar på motsatt sida så står personen kvar och väntar på att dörrarna som just han/hon står vid också ska öppnas trots att det enda som finns utanför dessa dörrar är ett stup eller en bilväg. Sedan får de panik och kutar ut på rätt sida i sista sekunden.

Att tänka på i influensatider..

.. heter en ypperlig skrift som veolia precis gett ut. Följer man deras råd slaviskt riskerar man dock att dels fastna i en logisk loop och dels utveckla ett lätt maniskt beteende.

Först ser man denna bild:




Notera särskilt att man ska tvätta händerna efter att man slängt pappershandduken. Hela nästa sida består av en utförlig beskrivning av hur man gör för att tvätta sina händer.



Men vänta nu... allra sista punkten... ?? Jag förstorar upp den:



Och vad var det man skulle göra när man slängt en pappershandduk....???

Så kära trafikanter, om tågen står stilla, spårvagnarna är utan konduktörer och spärrarna obemannade- då är det för att trafikpersonalen råkade gå på toaletten.

Kreativitet kan löna sig.

1. Idag i Asu kom det fram en tant som hade gått in bara tio minuter tidigare och var sur över att tågen var så fulla: "I dessa influensatider, ska JAG tvingas ta tunnelbanan?! Jag måste faktiskt till Apoteket! Men det är så mycket folk på tågen så jag vill inte åka!"

2. Lite senare samma station försökte två spanjorer forcera automatspärrarna, varpå de ropade: "We have one-day-cards!" Jag bad dem visa korten och fram slängdes två MÅNADSKORT! Jag försökte för min inre syn se hur de hade kommit i besittning av dessa, men någon hållbar teori lyckades jag inte knåpa ihop.

3. När jag senare satt i Mäh så kom det en tant som försökte slinka förbi spärren på ett av de vanligaste (och minst kreativa) sätten, nämligen genom att säga: "Jag fick så himla ont i knät, kan jag inte få åka gratis?" Men ingen biljett betyder inget åkande! (I alla fall om man inte hittar på kreativare bortförklaringar)

4. Dagens Sötnos var en kille som var så ärlig så att man nästan tyckte synd om honom. Han kom fram med ett terminskort som gällde i tre månader till (t.o.m. 31 dec), och frågade snällt och vänligt om han fick åka med det till närmaste SLC för att köpa ett pluskort.
Spx: "Men det där gäller ju, klart du kan åka på det"
DS: "Joo, men man får inte åka efter klockan 16, snääälla, jag ska bara till SLC-Slu för att köpa pluskort" Klockan var typ 16:15, och eftersom han frågade så snällt så kunde jag inte göra annat än släppa in honom... (Han kunde ju faktiskt ha plankat som alla andra kan man tycka, men han kom upp med en kreativ lösning istället.)

Vad säger 3. och 4. om oss spx då? Jo, att bara om man är tillräckligt kreativ som kund så kan vi låta någon åka nästan hur mycket de vill.

Dallerbergs favoriter

Nu har jag varit konduktör ett tag och har utvecklat en speciell sorts kärlek till ett antal av våra trafikanter. Några exempel:

• Gubben på Nockebybanan som alltid är jättenoga med att visa upp sitt kort rättvänt och på perfekt avstånd trots att han vet att jag vet att han har det.

• Den andre gubben på Nockebybanan som alltid säger "Näähä, jag VILL INTE!" och tycker det är lika roligt varje gång.

• Mulattgrabben vid Valla Torg som alltid är så otroligt kreativ och rolig i sina plankningsförsök att jag låter honom åka.

• Mannen som åker Årstaberg-Liljeholmen som bara verkar kunna säga "Hur är läget!?" på svenska för när jag svarar "Bra, hur är det själv???" så ler han bara och nickar.

• Bratungen på Nockebybanan som ser så otroligt stereotypt brattig ut att jag blir full i skratt såfort han kommer ombord och jag klarar knappt av att visera honom.

• Fyllkärringen i Gröndal som "bara ska till liljeholmen och köpa remsa" varje gång hon åker och sedan betalar med en femhundring om man insisterar med förhoppningen att man inte ska ha växel. Jag har alltid växel.

Sen har jag ju såklart några jag tycker extra illa om också:

• Indiern som alltid klär av mig med blicken på det mest vidriga sätt och sen förväntar sig att han ska slippa visa biljett bara för att han åker ofta.

• Alla fulla, snusande, medelålders svennar.
  

Nya uniformen

Några halvkackiga mobilbilder för er som kanske inte jobbar (kvar).

Men kära nån då!

Ingen lär ha missat branden i lördags. Både förare och annan personal rapporterade brandlukt och trafikbefäl yttre trafikledare skickades ut för att undersöka var det kom ifrån. Efter att ha sökt igenom HÖT-TCE och ÖMT-TCE lokaliserades branden till slut till, som bekant, det avstängda spåret hos bana 3. Först fick tågen passera TCE utan att stanna men några minuter senare skrek TLC till om att alla på infart innerstan fick stå stilla, då bröt man strömmen och därmed var kalabaliken ett faktum.

Veoliahora har redan skrivit en del om det.

De mest spännande hände dock kring själva stoppet, då tåg desperat vändes här och där och det tog sin stund innan man lyckades få något som kunde kallas för trafik på ytterstadssträckorna. Under tiden pysslade vi förare med det stora nöjet att informera de rådvilla trafikanterna. Att stå och prata i micen samtidigt som det står en klunga stressade personer i en halvcirkel runt en och skriker efter svar på frågor som man precis står och ger svar på i högtalarna är nog så frustrerande. Eller varför inte när det kommer en hord med folk och frågar om tåget går dit och hit när man precis har ropat ut att det inte gör det. Men favoriterna är ändå alla dessa underbara kommentarer man får av personer som helt uppenbart är i en färgrann blandning av chock och stress som yttrar sig en helt osannolik jag-ska-fram-till-varje-pris-egoism. Några godbitar:

Tutf: *precis informerat om läget, sakligt, lugnt och samlat*
Patient Trafikant: Vad är det här frågan om egentligen?! Hur jävla inkompetenta är ni egentligen?
Tutf: Det brinner och är rökutveckling, räddningstjänsten arbetar för fullt, under tiden så måste vi vända här eftersom det är fullt med rök och personal på spåren.
Trafikant: Och?! Det måste gå att lösa på något sätt så att man kan komma fram!

Trafikant: Går det inga tåg till Vällingby?!
Tutf: Jo, men det är väldigt oregelbunden trafik just nu.
Trafikant: Jaha? Hur ska jag då åka då?
Tutf: Du kan ta tåget, men jag kan inte säga när det kommer eftersom det är väldigt oregelbunden trafik just nu på grund av rökutveckling inne i stan, men det kommer ett tåg om högst 10 minuter.
Trafikant: Jaha? Varför kan du inte säga när tåget går, det måste du kunna säga, var är tåget?

Trafikant: Hur lång tid tar det innan vi är framme vid Alvik, vi ska med en buss!
Tutf: Jag vet inte, det går väldigt trögt just nu eftersom man vänder tåg framför på grund av att man inte kan åka genom stan på grund av rökutveckling vid T-centralen. Vi kommer till Alvik, men det kommer att gå väldigt långsamt.
Trafikant: Men ska vi gå eller ta tåget eller ringa en taxi för att hinna med bussen eller...
Tutf: *avbryter* Gör en bedöming... *stänger dörrarna och åker*

Kom gärna med egna erfarenheter av dylika samtal vid större stopp och störningar, så kanske vi kan ha en liten topplista.

Suck...

Förra gången tvingades jag till att byta lösenord till intranätet, jag bytte bara ut en enda bokstav, denna gången minns jag inte vad jag bytte till och kommer absolut inte in...

Även chefer stavar fel ibland.

Ibland smyger det in sig små tryckfel i våra meddelanden, men som tur är har jag kollegor som är snabba på att korrigera!

Mer tokerier

En man har glömt sin remsa hemma och ska skicka efter en sms-biljett istället och frågar mig hur man gör. Jag förklarar och han börjar knappa, under tiden går jag vidare och kollar resten av vagnen. När jag kommer tillbaks har han inte ens börjat skriva än och frågar: "var det RA man skulle skriva??"

Jag: "Är du pensionär?"
Han: "Näe"
Jag: "Då skriver du HA"
Han: "Men åh du sa ju RA förut!!"
Jag: "Nej HA sa jag. Det står för Helt pris, zon A"
Han: "Jaja... och vilket nummer var det?"
Jag: "72150"
Han: *mumlar* "Men gud hon säger ju olika hela tiden..."

Sen sitter han och försöker skriva smset i ca 5 minuter medans jag står och tittar på, han skriver, raderar, skriver, raderar i all evighet. Tillslut lyckas han få iväg smset. När han sedan visar upp det är det en biljett till reducerat pris och jag orkar verkligen inte protestera, dessutom har vi hunnit till Alvik redan.

Weirdo

En man kommer framspringande och ser förvirrad ut.

Han: "Jobbar du här på tåget??"
Jag: "Ja."
Han: "Jaha, vad kul!" *går därifrån*

Gröndal 22:30

Såhär kan man ju parkera om man vill.

Alla känner apan

Igår på tunnelbanan kom det fram en man till mig och frågade hur man får jobb på SL, jag är ganska van vid den frågan så jag svarade artigt och hänvisade till Veolias hemsida, berättade lite om lönen och arbetstider. Efter ca 5 minuter insåg jag att jag var civilklädd!

Det här är verkligen obehagligt. Jag måste börja ha någon annan frisyr när jag jobbar. Visst, den här gången var det harmlöst men nästa gång kanske det är någon som känt sig orättvist behandlad och utan uniform har jag inte ens "våld mot tjänsteman"-skyddet.

Nu ska jag inte måla fan på väggen, jag är snäll som en kattunge när jag jobbar så det är osannolikt att jag hamnar i bråk med någon. Men det finns ju psykfall. Någon som är arg på en spärrvakt eller vad som helst och tar ut det på mig? Och privat har jag ju inget skydd alls, inget larm, ingen förare som kan hjälpa mig, ingenting!

Creepy.

Oneliner

Ung berusad kvinna sitter med fyra lika berusade män och skrikpratar sådär som tjejer gör när de är packade. Konduktör Dallerberg går fram med bestämda steg.

"Ursäkta, skulle du vilja ha en megafon? Jag tror inte de i andra änden hör vad du säger."

*trumvirvel*

Svårt

Ny uniform, äntligen (ta i trä)

Veolia torskade alltså i kammarrätten och MTR sitter säkert. Förhandlingar om uniform och annat smått och stort är i full gång och nu får vi även se hur nya uniformen kommer att se ut. Utförligare information om exempelvis material har utlovats den 10:e juli men nattkatten har klockan 5:30 forftarande inte sett till något. Fortsättning följer alltså.

Lilla felanmälningsskolan, del 1

När man felanmäler något så ska man dels skriva in det i en lista, dels ringa in felet och dels sätta upp en dekal som förklarar att man har felanmält och att det är på väg att lagas.

Ett bra exempel på hur en felanmälningsdekal kan sättas upp.

Man kan felanmäla både stora och små saker. På den här kartan ser man klart och tydligt att hela fruängen är felanmäld. Synd bara att kartan ligger inne i spärren. Jaja, det är inte jag som sitter i fruängen och välkommnar kunderna till en trasig stadsdel i alla fall.


Här har någon varit extra noga och skrivit in både datum och klockslag som felanmälningen gjordes. (08/01-2004, kl 17:40) Det är viktigt att skriva vilket årtal man felanmälde saken eftersom det kommer att användas i vårt framtida bingo-system för oss spärrvakter. Jag hade tur som hittade en 5 år gammal trasig mojäng, 5*12=60 extra siffror på min bingobricka!

Små förändringar, stora likheter

Så var det sommar igen. Bakom solglasögon gungar man fram genom stan över solkurvor som likt gårdagens utspillda pasta ligger fasttorkad av värmen. AC:n stönar till när den försöker krysta fram en patetisk ursäkt till fläkt mot solens strålar som envist lagrar sin energi i den lilla hytten. Slussens kvalmiga luft ligger stilla och konserverar avloppsstanken, som ett svävande hav av Södermalms gamla synder. Trafikanternas solskyddsindränkta kroppar blandat med svett och utspilld öl skapar en kompott av mindre angenäma dofter som liksom växer fast i vagnarnas säten och väggar. Fyllon vinglar runt, bråkar med varandra, bråkar med kontrollen, vinkar åt föraren för att till slut somna på en bänk någonstans i västerort.

När jag skulle trycka fram det, för mig, sedvanliga "trevlig helg"-meddelandet som håller fingrarna sysselsatta och kanske en och annan trafikant nöjd möttes jag av denna lista, som tycks vara inlagd i samband med att man uppdaterat utropen för avstängningen av bana 3;


Hurvida det är en förbättring eller inte lägger jag inte in någon värdering i, inte idag. Det är jag för mosig i huvudet för. Även slutstationsuttropet har förändrats. Det engelska är borttaget. I stället finns endast ett meddelande, ett svenskt, med likheter från det gamla svenska. Men en annan inspelning, ett annat tonfall. Det sticker ut, och verkar påklistrat. Glömde någon att spara orginalet?

Vad som är trevligt är dock att turlistan återfått sina gamla, väl beprövade, utformning. Med några små förändringar.

Vilken tid?

När man har dator i spärren så kan man blogga realtid!

Det kom just in en tant till mig, redan när hon kom in genom dörrarna så kunde jag se hur hennes mungipor drogs neråt av osynliga krafter. Med en ljudlig smäll så satte jag en stämpel på hennes (rabatterade) remsa. Direkt jag hade gjort det så frågade hon med skarp och irriterad röst "vilken tid stämplade du!?". "Eeeh, *tittar på stämpeln, tittar sen på klockan* elva å fyrtiofem". Utan ett ord gick hon vidare genom spärren... Klockan var då två minuter i halv, jag ställde fram stämplen två minuter för tidigt, förlåt...

Kontrollanten

Veoliahoran la för ett tag sen upp filmen Kontrollanten, som var ett bidrag till SVT:s pitchtävling. De vann, och här är ett pilotavsnitt av ett eventuellt nytt humorprogram baserat på tävlingsidraget med en del av en uppdaterad Kontrollanten plus lite annat smått och gott.

Random Shit from igår.

Wooh, mitt första inlägg i urspårning!

Tydligen är spärren en bra presentbutik också, förutom att vara spärr alltså. Igår kom det fram en kvinna till mig som ville köpa två remsor, jag hajade till lite eftersom INGEN någonsin köper två remsor! Sen för klarade hon glatt att hon tänkte ge bort en remsa till en väninna. Det är alltså så kul att åka tåg med oss så att man gärna ger bort några resor i present.

Tidigare på dan satt jag i LiH S. Där kom det fram en man till mig som var extremt nära gränsen till att börja gråta. "Jag har tappat bort min tidtabell till pendeltågen! Jag vet inte vad jag ska göra! Det är mitt eget fel, åh gud vad jag är slarvig!" Direkt jag hörde ordet "pendeltåg" så sträcke jag automatiskt efter en tidtabell och gav den till honom, jag hade räddat hans dag! (Jag tror aldrig att jag har sett en kund bli lyckligare.)

Resten av dan hände inte så mycket, en annan gubbe kom fram och villle sälja V75-lotter till mig, en ung kille frågade om vi hade en mobilladdare, två tyskar ville växla 420 kronor till mynt och ytterligare en gubbe gav mig en rejäl utskällning när jag bad honom dra kortet i spärren, han sa "Jag har bott här i 20 år och jag drar aldrig kortet!" Men jag är nogrann jag! Om någon inte vill dra kortet så tar jag in det och kollar på det noggrannt, jag känner att det är rätt papperskvalité, att den har rätt tryck samt att den har en baksida. Jag kollar också att den inte har en påklistrad lapp med ny giltighetstid. En tant blev mycket förnärmad när jag gjorde detta "tror du att jag har stulit kortet eller?!" Nästa gång kanske hon drar det istället...

Strullistan

Som om det inte räckte med den tveksamma utformningen och gårdagens försvinnande turer så blev det ännu mer spännande idag då sommartidtabellen började gälla. Förutom att det liksom igår saknades turer så var problemet än mer omfattande idag, och dessutom stod det helt fel i både lista och tjänster på flera av de turer som ändå fanns tryckta.

Med sommarlistan kom även nya turnummer, eftersom man haft problem med IDTS-skyltarna och deras visning av vändtider etc när man turar om tågen mitt i trafikdygnet, som man har gjort hela vintern när det är dygnet-runt-trafik. En bra tanke, kan tyckas, att få rätsida på problemet. Nackdelen är dock att det som vanligt på vår arbetsplats blir helt tvärt om. Nya turlistan var inte inlagd, eller felaktigt inlagd, i skyltsystemet. Detta resulterade i totalflopp för de nya rutinerna. Efter mycket om och men så beslöt TLC att helt sonika låta alla turer återgå till sina gamla turnummer, vilket gjorde att tågen hoppade in det digitala systemet igen. Vi får väl se om detta är en så kallad barnsjukdom, ett alltmer förekommande begrepp i trafiken, eller något vi får leva med hela sommaren eller kanske något man gör om helt från början igen. Tiden får utvisa, då vi tidigare lärt oss att den enklaste lösningen inte alltid är den självklara.

Vad som är mest bekymmrande är att man har tagit bort 14-minutersvändtiden i Skarpnäck för linje 17 nu när den går hela vägen till Åkeshov även på helger. Nu är det 4 minuter.

Att på söndagar rulla in med ett tvåvagnståg till ett belägrat Fridhemsplan under avstängningen av T-Centralen - Rådhuset kryddar det hela lite extra.

Det kommer att bli långa helger i sommar...

Försök #6,48074069840786^2

Tidigare så har vi uppmärksammat försöket med en ny form av turlista för oss förare, då handlade om lösa blad, ett för varje tur, som skulle tjäna till att spara papper. Om den nya listan är en vidarutveckling av detta är svårt att säga, eftersom återkopplingen till medarbetarna som vanligt är urusel. Men enligt ett meddelande så ska den nya sommarlistan vara mer lättläst. Döm själva. Som vanligt kan man klicka på bilderna för att få se dem lite större.

Gamla listan

Nya listan

Notera att pappersstorleken är densamma. Jag får kramp i min formgivarådra. En annan spännande sak är att turer helt plötsligt försvinner och sen dyker upp igen något varv senare. Var dessa spökturer tar vägen är det ingen som vet. Kanske vet den som har skrivit några förklaringar till listan.

Några små självklarheter

Tacka vet jag då den enkla och okomplicerade skylten som sitter uppsatt på ITV:n i Björkhagen söderut. Där har vi avskalad design med ett klart budskap. Inga konstigheter.

Keep it simple

Sir Dallerberg, humlornas räddare

Igår var det en humla på tåget. Den var jättesöt och förvirrad så jag spenderade ungefär tre hållplatser med att försöka få ut den ur tåget. Jag var helt inne i mitt uppdrag och trafikanterna hejade på och kom med råd. Tillslut sopade jag till den med ett papper och då blev den så förbannad att den flög ut genom en dörr som ett skott!

Det roliga är att jag trodde det bara var de som satt närmast som varit engagerade i min kamp men när den väl flög ut fick jag spridda applåder från lite överallt i vagnen. Mycket festligt. Det här är inte första gången jag räddar en humla, jag gjorde samma sak i förrgår men den trilskades inte så mkt så jag lyckades få ut den ganska snabbt.

Nu kanske ni tycker att jag ska koncentrera mig på mina arbetsuppgifter istället för att jaga humlor i tid och otid, men den hade faktiskt inte betalat och då måste jag ju avvisa den.

Genialiskt

Veolia har ett intranät där man kan logga in och kolla hur man jobbar och lite sånt. Man loggar in med sitt anställningsnummer och ett lösenord som måste bestå av minst sex tecken(har jag för mig?), en stor bokstav och en siffra. Bara det är jobbigt. Vad som är ännu jobbigare är att man måste byta lösenord med jämna mellanrum och man får inte ta ngt som är för likt det gamla, man får inte ta något man haft innan och dessutom får den spel när man ska byta och "gör fel" så tillslut godtar den ingenting som ens gamla lösenord och så sitter man där och får bara en massa helt bizarra felmeddelanden. Så man försöker byta varje dag i någon veckas tid och just som man börjat ge upp så FUNGERAR ALLT HELT PLÖTSLIGT!

Och det gör mig så förbannad. Varför kan de inte bara göra så att det fungerar på en gång? Varje gång jag loggar in fasar jag för att få den där jävla "du måste byta lösenord"-rutan. Nu kommer jag inte in alls och jag har ingen aning om hur jag jobbar imorgon. Grr.

Gullighetsfaktor

Smygreklam

En man pratar i mobilen när jag kommer fram och vill se biljett.

"Vänta jag måste stämpla... jamen jag måste stämpla, vänta lite bara... hon har adidas på sig... HON HAR ADIDAS PÅ SIG!!!!!" sen slänger han ifrån sig luren och ger mig remsan.

Jag hade vita adidas-sneakers på mig. I strid med uniformspolicyn. Förlåt.

Jimmy på TV

Jimmy, en av alla stjärnor som passerat revy på bana 2, är med i Färjan på TV5.

Jimmy är med i avsnitt 3 .
Se till att peta ner Håkan från Färjanhimlen, Nu är detta Jimmys Show.

Hoppsan

Så kan det gå.

Trött Dallerberg

Idag visade en ungdom baksidan av sitt kort på skoj men jag var så trött och gick på autopilot att jag bara sa "tack" och gick vidare. Två steg senare kom jag på vad det var han visat men bestämde mig för att låta det gå, det hade nog bara blivit pinsamt annars.

Så nu vet ni det, är det mycket folk och jag har den döda blicken så kan ni visa ett bibliotekskort, foto på mamma, kvitto, legitimation eller vad fan som helst, jag märker inget! Hett tips.

Ragg #2

En pojkvasker tigger cig.

Pojke: Vad jobbar du med?

Jag: Konduktör

Pojke: Vad är det??

Jag: Jag kollar biljetter...

Pojke: Oj, på det här tåget? Då är det bäst jag inte åker med!!!

Jag: *uttråkat* Vadå har du ingen biljett?

Pojke: Nej, men jag kanske kan få åka ändå? Jag som är så vacker!!

Jag: Eh..?

Pojke: Tycker du inte jag är vacker???

Jag: ...

Pojke: Nej, jag är väl inte din typ förståss!!!! Hejdå!!

Jag vet inte om det handlar så mkt om "typ" när en 15-åring frågar om han är vacker..

Dallerberg <3 SL

En gång om året är SL värda all respekt och vördnad.

– En rulltrappa är ingen nöjesinrättning där man ska stå och hänga planlöst. Det är ett transportmedel som är designat för att snabbt och smidigt ta våra resenärer till och från tågen. Genom att nu förbjuda stående på fel sida i rulltrappan får vi ökad effektivitet i hela vårt system, säger SLs vd Ingemar Ziegler.

*hänger planlöst*

Ragg

Igår kväll åkte en man med våt blick från Alvik, när jag hade kollat alla biljetter och gick förbi honom flåsade han "Jag har varit på erotikmässan..." jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med denna information så jag svarade bara "Jaha.." sådär halventusiastiskt varpå han fortsätter "Ja, det är väl många som varit där idag?". Jag ryckte på axlarna och gick vidare. Nästa gång jag gick förbi frågade han hur ofta tågen går egentligen såhär dags, jag svarade och gick, nästa gång mumlade han något om bussar som jag helt sonika ignorerade och sen var det skygglappar som gällde för min del. Jag såg i ögonvrån hur han följde mig med blicken varje gång jag gick förbi men jag lyckades undvika vidare kontakt.

För kännedom, jag blir inte kåt av varken erotikmässan, tidtabeller eller bussar. Tro't eller ej.

Trafikanthumor

Saker jag aldrig tröttnar på:

• Kunden visar baksidan av kortet på skoj.
  
• Kunden har en remsa som är stämplad för 4 timmar sedan och säger "Den gäller väl fortfarande???"
• Ungdomar som säger att de inte har biljett och sen "ba skoja!!"

Dödens lysrör

En till synes helt normal man tilltalar mig.

Man: Hej, ursäkta..
Jag: Ja?
Man: Den här starka belysningen är inte miljösäker!!!!!
Jag: Uhm.. nähä..
Man: Nej det är den inte, du måste rapportera det och felanmäla!!!!
Jag: Ok.. *går vidare*

Jag tittar på nästa kunds kort och säger "Tack"

Belysningsmannen: Varsågod!!! Varsågod!!!!!!

Spjuvern Dallerberg

Jag hade en stämpel med svagt tryck och eftersom jag, tro det eller ej, inte är någon slags stämpeltekniker så skrev jag på en remsa med penna istället.

Kund: Jag ska till Skogås
Jag: Jag tar två kuponger så får du stämpla vidare på pendeln sen om det behövs..
Kund: Oj, gäller den här som en vanlig stämpel?
Jag: Nej.
Kund: *skräck*
Jag: Jooo jag bara skojade!
Kund: ÅÅH DU FÅR INTE SKOJA OM SÅNT!!! *pustar ut*

Det tyckte jag var roligt.

För barn som har allt

Från affischen för invigningen av Högdalens nya bibliotek.Någon som varit där förresten, är det något bra?

Förolämpningen

Jag har precis parkerat singelvagnen i Skarpnäck, jag haspar mig mot andra hytten när en kille i 14-årsåldern möter min blick. Innan varken han eller jag hunnit iakta varandra särskilt mycket kommer han med det värsta han kan komma på:

"Äckliga tjej!"

Jag vet inte riktigt hur jag ska hämta mig efter detta.

För övrigt var det mest spännande som hände under natten en katt som sprang runt i Skarpnäck och engegerade trafikanter, förare, Lugna gatan och trafikbefäl. Den återfanns dock aldrig. Förmodligen har den bättre koll på alla gångar, skrymslen och vrår än vad vi har.

Annars var det sedvanliga spyor, småtjaffs, pisseri och skrik och skrän. Och klotter.

Jag gillar att jobba med människor

Två män i medelåldern kliver på vid Globen, de är lite berusade. Den ena lämnar fram en remsa som jag stämplar.

Man#1: De där ungjävlarna är psykstörda du kommer inte få biljetter av dem!! *pekar på två pojkar i 10-årsåldern*
Jag: Öhh.. ok..
Man#2: *räcker mig en femhundring*
Jag: Jag kan inte växla den där
Man#1: Äh det är lugnt ta det på min remsa!!
Man#2: NEEEJJ!! Men åååååh jag har ju sånt här!! *visar månadskort* nu får du fan ge tillbaks stämplingen!!!!!!
Jag: Men jag stämplade aldrig för dig
Man#2: Men vafan GE TILLBAKS DEN NURÅ!! Jag har ju sånt här!! *trycker upp kortet i nyllet på mig*
Man#1: Ja ge tillbaks!!
Jag: Alltså, ni kan ju inte åka på det båda två, jag har bara stämplat för en!

Sen går jag därifrån. Vid Årstafältet reser sig männen för att gå av varpå en av de "psykstörda" pojkarna skriker: "Men pappaaaa! Det här är årstafältet, vi ska av nästa!!"

Någonting säger mig att jag hade haft mindre problem med barnen än jag hade med deras far..

Söndagsspring

Lördagen hände, när jag jobbade, ingenting. Söndagen hände ingenting. Öde, tycktes det vara. Sen helt plötsligt inom loppet av en timme strax innan tolv på söndagskvällen siktades tre spårspringare, en pundare lallade runt i Hammarbyhöjden, en annan kröp omkring på spåret vid Medborgarplatsen och den tredje kutade runt vid Gullmarsplan.

Aktion av spårspring.nu?

Knappen i halsen

Det händer så bra saker i mitt liv just nu att jag knappast tänker på jobbet särskilt mycket för närvarande, därför har det blivit lite skralare med inlägg, om någon undrar. Däremot så läser jag min mail regelbundet, och detta låg och väntade i morse:

Det låter med andra som att uniformsprojektet är tämligen döende, om man ska tolka "inga ytterligare aktiviteter". Jag är väldigt kluven till det. Delvis för att vi faktiskt behöver en ny uniform (har MTR kommit med förslag om egen?) och att en enhetlig uniform har sina fördelar, å andra sidan så har det kommit fram att flera kollegor på andra arbetsområden inte har blivit tillfrågade eller fått se provuniformen över huvudtaget och designen har sina uppenbara och tidigare nämnda nackdelar. Men värst av allt är nog testfenomenet, som jag tagit upp flera gånger förut; pengar läggs ner på projekt som antingen visar sig vara helt misslyckade eller så rinner de ut i sanden för att ingen orkar göra någon uppföljning. Det är synd, det finns onekligen kreativitet i företaget.

Ja vad säger man?

Idag gick jag fram och bad två ynglingar om biljett.

"Kan du vänta lite? Vår polare har just dött"

Kielbaska?

TL: "Kolla efter, va hettere, spår... I spåret... ... [paus] ... RÄLSBROTT, heter det! Kolla efter rälsbrott."

Full men lugn

Det sammanfattar den gångna lördagsnatten ganska bra. Med undantag av raketskjutning (är det inte slut snart, eller är det påsksmällarna det är dags för?) vid Hötorget och en förare som blev spottad på vid Tallkrogen tidigare på kvällen så var det lugnt och flöt på relativt bra. Lite småtjaffs här och där i form av hålla dörrar och dra i nödbroms och ett fåtal slagsmål. Folk var kalasfulla hela kvällen, och de var många. Efter två var det knökfullt vid Hötorget och Medborgarplatsen och det tycktes aldrig ta slut. Men de var vid gott humör, trafikanterna, och det gör faktiskt stor skillnad. Alkohol har ju ofta den verkan; vid ett bra och stabilt sinnelag så fungerar det väl som en stämningshöjare, men vid grinighet och stress tvärt om. Kanske har månadens fattigdom avhjälpts med januarilönen med en galopperande glädje som följd?

Till och med vakterna var förvånade med tanke på fredagens stök. Nåvål, man får vara nöjd och glad när det fungerar. Kvällens underhållning stod snubben vid Odenplan för; trots fyra tappra försök så lyckades han inte pricka rulltrappan utan dängde gång på gång in i sidan av maskineriet. Till slut tittade han lite uppgivet mot föraren som stod och roat iaktog, och valde att släpa sig upp för de manuella trapporna, bra val där.

MTR-sång

Kolla även in den intressanta pr-filmen på MTR:s svenska hemsida.

Grattis MTR!

I skrivande stund blev det klart att MTR tar över efter Veolia i tunnelbanan. Presskonferens hålls just nu så några detaljer dröjer en stund till, lika så hur anbudet ser ut och vad MTR har för planer. Veolia Transports utspel under morgonen där VD:n berättade att man var beredd att dra sig ur Israel-projektet ifall det bryter mot mänskliga rättigheter eller FN:s råd och beslut hjälpte alltså inte, om det har haft någon betydelse alls. Vågar vi hoppas på att alla anställda erbjuds kung fu-kurs nu?

Uppdatering:

Konsten att blunda men ändå hitta hem

Ingemar Ziegler dök under morgonen upp i lokalnyheterna på TV 4 appropå Veolia Transports inblandning i järnvägsbyggandet för israelisk räkning på ockuperad palestinsk mark. Veolia har den senaste tiden lyfts fram som så kallad "favorittippad" i upphandlingen och vem det i slutändan blir får vi se nästa vecka.

Men, alltså, Ingemar Ziegler. I programmet säger han att delvis så är det här med Israel något som har dykt upp senaste året och att det inte är "samma företag" som står bakom.

Först och främst om hurvida detta är något nytt. Nej, det kan man inte direkt säga att det är. Veolia har i tre branscher, transport, avfall och vatten, varit aktiva i Israel sen 1993. Det är förvisso ingen sensation då Frankrike länge haft samarbete med Israel genom näringslivet. Att Veolia är det första valet när Israel vill bygga ut infrastruktur på ockuperad mark är dock ingen överraskning om man sätter sig in lite i hur aktivt Veolia är i området. Är man intresserad av att läsa alla detaljer så finns det drösvis med artiklar hos Site Officiel de la Chambre de Commerce France Israël. Att göra efterforskning i det företag man handlar med om man företräder stat och kommun känns väl kanske som det mest grundläggande. Annat intressant Veolia har varit inblandade i internationellt är allt från mutbrott inklusive mordhot (Menaces sur un homme qui parle trop, Liberation) och förfalskningar av vattenkvalitétsrapporter (Bidder's links to corruption claims, The Sydney Morning Herald). För att inte tala om det som även vi i Stockholm har fått erfara; längre tjänster på tåg och utnyttjande av övertid för att kunna bemanna alla tåg, gärna med hjälp av deltidare på bekostnad av heltidstjänster, det är inget nytt utan något man fick känna på även i Storbrittanien (Rail strike brings victory, The Guardian).

Alla stora internationella företag har mörka fläckar, kan man säkert då tycka. Men faktum är att Ingemar Ziegler ljuger rätt ut då han säger att detta inte är något man känner till, samtidigt som han ogenerat ljuger vidare om att det inte är samma företag. Jag undrar vad Veolia tycker om att han fullständigt ignorerar den verksamhet som Veolia själva stolt visar upp på hemsida, för anställda och i media? Vilka områden Veolia är aktiva inom och hur stort företaget är hymlas det inte om (To be a benchmark and tackle the challenges of the future - Veolia Environnement), så jag förstår inte varför Ingemar påstår motsatsen.

Nej, rätt ska vara rätt, och det är det som är tanken bakom detta inlägg. Sen om man vill satsa på Veolia trots vetskapen om allt detta ställer jag mig frågande till. I de kåta marknadsliberalernas land får man räkna med att pengar stoppas i madrasser och pistoler göms bakom element, men man kan och måste som företrädare för organisationer som SL ställa krav på att sådant här motarbetas. Nu får jag säkert skit för det här ovanligt politiska inlägget, illojal som jag tycks vara, men tro det eller ej så har många av oss medarbetare faktiskt moral och ideal och står för våra värderingar. Det är mer än vad man kan säga om personer som ogenerat står och ljuger i TV för sina egna, i yttersta längden, lönebetalare.

Men han är å andra sidan inte ensam om att offentligt både ljuga och prata i nattmössan.

Såpan "Uniformen" fortsätter...

SvD tar idag upp årets snackis som vi antingen hatar eller älskar. Att knapparna faller av har vi ju redan fått lära oss, och vi som har fått tillfälle att klämma och slita i den har bevittnat. Undertecknad själv fick syn på en och annan kollega i veckan och slogs av att vinterjackan ser fullkomligt förjävlig ut live, faktiskt ännu värre än befarat efter bilderna. Lite uteliggarstil med dassblågrå färg och passform obefintlig, reflexen på ryggen kompletterar stilen genom att ge intryck av att bäraren har legat och sovit lite på en bit silvertejp som fastnat. Stilpoäng noll. Men att trafikanterna ska missta föraren för att vara glassförsäljare vet jag inte, fast å andra sidan tror ju folk att det inte jobbar någon överhuvudtaget i trafiken utan att fordonen körs medelst den stressade kundens tankekraft. Om inte annat får vi göra en slant av det och börja bära med oss kylväska och dryga ut semesterkassan.

Romantik på arbetsplatsen

Jag har evenemangståget och har viserat klart ena vagnen och bytt till den andra. Kollar kort och stämplar remsor, kommer fram till en ung man.

Dallerberg: Hej.
Ung man: *glo*
D: Biljetten, tack
UM: Men vafan, IGEN??
D: Vadå igen?
UM: Jamen jag var i andra vagnen just!!!
D: Jaha..
UM: *sliter upp kortet* Så!
D: Tack..
UM: Jävla fitta.

Jag borde kanske ha sagt något. Kanske ifrågasatt hans påstående, undrat varför han tycker jag är en jävla fitta. Men jag går istället vidare och låtsas att jag inget hört. Och mördar honom våldsamt i fantasins underbara värld.

Isig vind i trafikantsinne

Julen, nyåret, klämdagarna, loven och semestrarna är nu över och patienterna trafikanterna återgår till sitt "normala" beteende. Otrevliga, stressade, sura och arga. På vardagarna är rutinen tillbaka, panikartat lämmeltåg till jobbet sen nervöst sammanbrott på vägen hem. Helgerna återfår sitt vanliga schema; sega sig fram förvirrat i slowmotion för att shoppa, sen stressa som en tok, klämma påsar i dörrarna och svära åt föraren, förfest klockan 18, ut på stan och kröka klockan 21, spy i tåget och pissa på plattformen på hemvägen klockan 3. Ungarna har tröttnat på snön efter familjeresorna till Sälen och återgått till att kasta sten. Allt är i sin ordning alltså. Nu är det bara ungefär sex långa månader kvar till sommarsemestrarna.

Jobbet i siffror

Det känns så fint när man ser säkerhetsmålen för 2009 i siffror, svart på vitt. Det är så exakt, så oavrundat; "Varför skriver vi inte 120 hot mot spx? Ääääh, vi får plats med en till!".

• Rökutveckling i tåg 12
• Kört mot stopp 22
• Klämd i dörr 68
• Stannat kort – öppnat dörrar 42
• Öppnat dörrar på fel sida 14
• PUT/person påkörd 14
• HOT –Spx 121
• HOT – Förare 31
• Våld – Spx 8
• Våld – Förare 13
• Ramlat i rulltrappa 112
• Ramlat på station, övrigt 94
• Ramlat ned på spåret (ej PUT) 22
• Obehörigt spårbeträdande 793

Nollvision, vad är det bra för?

Ett annat mål är:

Minst 81 % av resenärer skall vara nöjda, 5 % missnöjda. [...]

Grammatik, vad är det bra för?

Do you have what we in Sweden call a skiftnyckel?

När jag häromdagen som civilist nyttjade tunnelbanan satt jag av någon anledning och glodde på displayen i tåget. Jag lade då märke till något jag inte har tänkt på förut, vilket kanske inte är så konstigt då man inte ser denna display från hytten (förutom en suddig spegelbild i frontrutan, i bästa fall). Vid ett antal stationer saknas en punkt mellan den svenska och den "engelska" texten. Denna avsaknad av punkt, och vid behövliga ställen annat lämpligt skiljetecken, finns på flera platser i olika meddelanden men inte vid alla stationer, och i olika och skiljda meningar.

En annan sak är frasen "security information" när det informeras om att man inte ska röra dörrar som stängs. Hur mycket engelska har upphovsmannen läst egentligen? Security används när man vill betona att faran kommer från en tredje part eller utifrån. Till exempel när det handlar om ett rånöverfall eller inbrott. Safety används när man vill skydda sig fysiskt, socialt, ekonomiskt eller dylikt mot skada, olyckor eller fel.

För det tredje, varför ska trafikanterna bromsa tåget med "the emergency brakes"? Det heter emergency stop. Det här känns så banalt att jag inte ens orkar redogöra varför.

Alla dessa, och säkerligen fler som jag inte lagt märke till, tillsammas med tidigare nämnda fel och problem gör att uttropen och texten bara känns så oändligt mycket mer patetiska och jag uppriktigt sagt skäms. Det ser ut som en 14-åring har suttit och plitat ihop en uppgift för ett skolarbete. Jag vill ta fram den röda pennan och sätta mig ner och rätta alla slarvfel av ren frustration över att den eller de chefer som har godkänt och släppt igenom detta har bra mycket mer betalt än vad jag har och förmodligen en helt annan utbildning men ändå inte kan enkel engelska och har ett ordförråd som ett barn i yngre tonåren. Det hjälper knappast varken SL eller trafikutövaren i sin roll som en säkerhetstänkande auktoritet som arbetar för ett gott kundbemötande.

Menlösa natten

Magsjukan slår till och deltidsslynan rycker troget in och räddar natten som den lojala medarbetaren hon är. Eller, tja, räddar och räddar. Det hade knappast märkts om nattrafiken ställdes in. En i stort sett öde natt, med endast några utspridda snorungar som halkat och vinglat runt. Den enda tillstymmelse till action var insikten att istappar växer till sig fortare än vad man tror. Ka-kras-klonk vid varje passage mellan Fridhemsplan och Thorildsplan höll en vaken under halvtimmestrafiken. De tre femtonåriga flickebarnen som övade poledancing bakom ryggen var endast bekymmersamt. Uttråkade vakter fingrade förstrött på nödstoppade rulltrappor eller försökte ragga på tonåringar. Vad TLC roade sig med denna meningslösa del av trafikdygnet vågar en inte ens spekulera i.